I Somras när jag besökte ett grustag så fick jag syn på en hare som satt i solen och gottade sig. När jag kom lite närmare så fick jag se att det var en Skogshare som hittat ner i grustaget. Att det är en skogshare ser man på den gråaktiga pälsen, den trubbiga nosen och de korta öronen. De har också en egenhet att ställa sig upp på bakbenen för att få bättre sikt när det är något som oroar de. Dessutom så blir deras päls vit på vintern.
hej urban
SvaraRaderajag kollade precis på eran vilthjälpblogg också<3 och jag varm inom varje gång...<3
ni har såå stora hjärtan som hjälper våra små vänner såhär (å jag vet inte hur många gånger jag har skrivit det till dig) :) men jag blir rörd av tacksamhet nästan...<3
varma kramar om er alla....
Jag älskar harar, får tyvärr se dem alldeles för sällan här uppe. Dessutom har vi ju bara skogsharar och inga fältharar hos oss. Förra sommaren fick vi tillfälle att fota dem bra dock och då passade jag på att filma också. :)
SvaraRaderaMed vänlig hälsning Tobias
Ps. Harar är ju väldigt goda också. :) Ds.
Härliga bilder!!
SvaraRaderaVar ju inte en vanlig plats man ser en hare på
Sköna bilder,) Jag har fått fina bilder på Lavskrikorna nu och Fjällrävenbyxorna ska jag komma i till april;) Vi höres;) Mvh petra
SvaraRadera