Skärfläckan.

Hur kan en fågel som bara i stort sett är svart och vit vara så läcker att titta på? Men det kanske är något med det svartvita som gör det, Salskraken, Fjällripan och Fjällugglan är också otroligt vackra tycker jag.
De här Skärfläckorna hittade jag på ett helt nytt ställa utanför fågelskyddsområdet, så det var helt fritt att ta sig nära de. Ett plus var att det inte fanns några andra fågelskådare heller på det här stället. Det kommer garanterat att bli en heldag i gömsle här i slutet av Juli- början av Augusti då vadarsträcket är i full gång söderut med gamla fåglar i häckningsdräkt. Vadarnas ungfåglar kommer lite senare och är ganska enahanda i fjäderdräkten.
Skärfläckan verkar ha ökat i antal under senare år, och den är inte alls ovanlig att få se på Öland. Den udda formade näbben använder den till att svepa fram och tillbaka med i vattnet och fånga smådjur. Den brukar även simma omkring om vattnet är för djupt och även tippa framåt som en and när den letar föda.

 Skärfläcka fångad i flykten.

2 st Skärfläckor..........

 ........ som blev 12 st efter ett tag.

Två ståtliga herrar som för mig symboliserar Öland, Skärfläcka och Långe Jan.

Om vinden lugnar ner sig till skymmningen så blir det en tur ut i nattskärreskogen inatt för att se om någon Nattskärra vill ringmärkas. Imorn efter jobbet så är det dags för min ringmärkning igen, och det är första kvällsmärkningen för året.

Till helgen så bär det av upp till Katrineholm för att kolla mina fem berguvsrevir som jag kollat sedan 2001, och om det finns några ungar i något bo så blir de ringmärkta av mig vid samma tillfälle.