Idag var det sista chansen för mig att få några örnbilder den här vintern. I helgen är det mycket isfiskare på sjön, nästa vecka så jobbar jag dagskift och nästa helg så åker vi utomlands i en vecka. När vi kommer hem därifrån så är det snart dags för flytt och isen har säkert också försvunnit. Då sprider örnarna ut sig i skärgården, och är inte lika lätta att få skott på.
Därför så tog jag sista chansen idag innan jobbet. Jag hittade en sik och några flundror i frysen som jag använde som lockbete. Redan efter en halvtimme så ser jag en örn komma flygande mot mig, men den viker av och försvinner. Några kråkor hittar fisken och förser sig, men plötsligt så drar de iväg och en örn kommer flygande på närhåll och landar en bit ut på isen.
Gissa om pulsen gick upp på mig!!?? Äntligen en örn inom kamerahåll! Den tar siken och drar iväg men kommer senare tillbaka igen och landar ännu närmare mitt gömställe. Ca 35 meter ut på isen!!!!
Kameran går varm och en ren lyckokänsla infinner sig i kroppen. Så de lite drygt 3 timmar som jag använde på förmiddagen skapade ett minne för livet, och resulterade i en hel serie fina bilder. Örnen var ringmärkt och på bilderna så går det att läsa av ringnummret, så jag ska kolla upp var och när den blev ringmärkt.
Yngre havsörn.
Som ett stort segel över huvudet på mig.
Ibland så kom den för nära och för fort.
En snabb örnblick.
Mitt gömställe i en enbuske.